Kapitel 9

”Justin…” säger samma person igen

 

Jag kollar på Dem båda och sen innan jag vet ordet av det har jag slängt mina armar om dem båda och kramar dem hårt. När jag väl backar undan från dem ler dem båda lite försiktigt.

 

”Va tusan gör ni här?” frågar jag
”Vi saknade dig Justin…” säger samma person igen
”Herregud… Jazzy…”

 

 

 

”Jag då?” frågade den andra personen
”Jaxon, jag har saknat dig med” säger jag och ler

 

 

”Vet någon om att ni är här?” frågar jag dem
”Nej…” svarar Jaxon
”Justin! Ska jag stå i trappan hela dagen?!” hör jag Hanna ropa
”Fredo, kan du bara ta bort henne i några timmar?” frågar jag och kollar på honom

 

Alfredo nickar och reser sig upp och går ut till hallen och jag sätter mig ner framför Jaxon & Jazmyn istället. Jazmyn försöker sträcka på halsen för att titta ut mot Hanna och Alfredo och jag knäpper med mina fingrar framför hennes ansikte.

 

”Vad?” frågar hon och kollar på mig
”Har ni någonstans där ni kan bo?” frågar jag
”Ehm… Nej, inte direkt” svarar Jaxon
”Vart hade ni tänkt bo då?”
”Här” svarar Jazmyn
”Jazzy, jag vet inte om vi har plats”
”Kom igen Juju. Vi har inte setts på flera år och nu helt plötsligt vill du inte ha oss kvar här?”
”Det var inte så jag menade – ni får gärna stanna här. Och kalla mig inte Juju”
”Juju?” hörde jag Hanna säga från dörröppningen

 

Jag vänder mig mot henne och kollar på henne och ser Alfredo bakom henne och han rycker lite på axlarna och jag suckar innan jag vänder mig mot Jazmyn och Jaxon igen. Jaxon som alltid har varit den blyga har helt plötsligt rest sig upp för att gå och handla på Hanna.

 

”Hej, Jaxon” säger Jaxon
”Hanna” säger Hanna med ett leende
”Hanna – detta är mina småsyskon Jaxon & Jazmyn” säger jag
Hanna kollar på mig och nickar men leendet är borta. ”Så vad gör ni här?” frågar hon Jaxon
”Vi kom för att besöka Justin – men tydligen finns här inte plats till oss” svarade Jaxon
”Justin – allvarligt? Du ljuger för dina syskon?”
”Vad?” frågade Jazmyn
”Fredo berättade precis en intressant grej för mig…” börjar Hanna säga
”Shut up Hanna” säger jag och kollar argt på henne
”Varför?”
”Hanna – gå ut och kom tillbaka om två timmar”
”Nej! Du kan inte tvinga runt mig Justin!”

 

Jag reser mig upp och ler ursäktande till Jazmyn och Jaxon innan jag tar tag i Hanna och börjar dra ut henne från vardagsrummet – men när hon börjar bråka lyfter jag upp henne och slänger henne över min ena axel och går lätt ut från vardagsrummet. Jag känner hur Hanna bankar mig i ryggen med sina knytnävar men jag släpper inte ner henne fören vi står i hallen.

 

”Va fan var det bra för?!” frågar hon argt
”Gå ut och kom inte tillbaka fören om två timmar” säger jag bara
”Vart fan ska jag gå?” frågar hon argt
”Gå tillbaka till den personen du var hos igår – eller ännu bättre – gå till Samantha & Tina!”
”Nej. Jag vill inte gå någonstans. Helt plötsligt när jag inte vill gå så försöker du tvinga ut mig och när jag vill gå ut så får jag inte”
”Gå ut!” säger jag och jag höjer rösten
”Kan jag få hämta min skor i alla fall?!” frågar hon argt
”Fredo!” ropar jag mot vardagsrummet
”Vad?” ropar Alfredo tillbaka
”Gå och hämta Hannas skor!”

 

Jag hör hur Alfredo går ut från vardagsrummet och sen uppför trappan och efter ungefär två minuter kommer han tillbaka med Hannas skor och han kastar den mot mig och jag tar emot dem innan jag ger dem till Hanna som fortfarande tittar argt på mig, men hon drar ändå på sig skorna. När hon är klar väntar jag bara på att hon ska gå ut.

 

”Gå nu” säger jag till henne
”Vart ska jag gå då? Jag har inget körkort och allt ligger för långt bort för att kunna gå någonstans!” säger Hanna
”Alfredo, skulle du vilja köra Hanna någonstans?” frågar jag och kollar på honom
”Visst” säger Alfredo

 

Jag nickar och lämnar sen hallen och går tillbaka till vardagsrummet där Jazmyn & Jaxon sitter och jag sätter mig ner framför dem igen.

 

Hannas perspektiv

 

Jag går ut från Justins hus med Alfredo efter mig och jag håller min iPhone i min högra hand medan jag går vidare mot bilen. När jag står vid bilen väntar jag bara på att Alfredo ska komma och låsa upp den.

 

”Vart vill du åka Hanna?” frågar Alfredo
”Kan vi inte åka till Starbucks och sen kanske åka och shoppa?” frågar jag
”Absolut”

 

Alfredo låser upp bilen och jag hoppar in och sätter mig i passagerarsätet och lägger ner mobilen i jeansfickan innan jag drar på mig bältet och sen krossar jag benen och jag böjer mig fram och pillar på radion medan Alfredo drar på sig sitt bälte. När han börjar köra så lutar jag mig tillbaka och sen kommer min favoritlåt på och jag börjar sjunga med.

 

http://www.youtube.com/watch?v=UmzDyOAaRJE&feature=player_embedded

 

Jag ser hur Alfredo flinar mot mig men han säger inget så jag fortsätter bara att sjunga med och precis när låten tar slut så anländer vi till Starbucks. Jag knäpper upp mitt bälte och hoppar ur bilen och får ännu en gång vänta på Alfredo.

 

 

När Alfredo har låst bilen går vi båda in på Starbucks och beställer vad vi ska ha. Jag beställer en stor Chai latte och en chokladmuffins medan Fredo endast beställer kaffe. När jag drar upp mina pengar för att betala puttar Alfredo undan mig och säger åt mig att gå och hitta ett bord att sitta vid. Jag suckar och går bort till ett bord och sätter mig ner och väntar på att Alfredo ska komma till bordet. Jag lägger däremot mina händer runt koppen för att jag fryser lite om dem och ser snart Alfredo komma och sätta sig ner framför mig.

 

”Tack Fredo…” säger jag tyst
”För vad?” frågar Alfredo
”För att du följde med mig ut…”
”Ingen fara, det är bara kul att följa med dig. Inte ofta jag får umgås med en sådan söt tjej”
”Haha” säger jag bara

 

Alfredo flinar mot mig och jag flinar tillbaka innan jag börjar bryta av bitar från min chokladmuffins och börjar sakta äta av dem innan jag dricker lite av min chai latte. Jag märker hur Alfredo tittar på min chokladmuffins och jag flinar medan jag puttar fram den mot honom.

 

”Ät av den” säger jag med ett leende
”Är du säker?” frågar Alfredo
”Ja! Jag kan alltid köpa en till om jag vill”
”Tack”

 

Jag ler bara mot honom och lyfter upp min kopp och fortsätter att dricka ur den – fast försiktigt så att jag inte bränner mig och när allt är uppdrucket vänder jag blicken mot fönstret och kollar rakt ut men vänder blicken mot Alfredo när jag känner hur han stirrar på mig.

 

”Vad?” frågar jag irriterat
”Om jag frågar dig en sak, berättar du sanningen då?”
”Okej” säger jag bara
”Hur känner du egentligen för Justin?”
Jag stirrar på Alfredo innan jag biter mig i underläppen. ”Jag tycker inte illa om honom men jag gillar inte honom heller. Varför undrar du?”
”För när jag kom för att hämta Justin i morse så halvlåg du på honom och sov. Det såg väldigt mysigt ut”
”Jag har inget minne av vad jag gjorde i Justins sovrum och jag har inget minne av att jag har legat på honom heller”
”Okej”
”Då har jag en fråga till dig”
”Okej, shoot” säger Alfredo
”Hur länge har du känt Justin?”
”Uhmm… Jag tror 4 eller 5 år nu. Varför?”
”Har han alltid varit kriminell?”
”Nej…”
”Vad ändrades då? Varför blev han kriminell?”
”Du får fråga Justin om det. Jag kan inte berätta det för dig…”
”Okej… Ska vi åka & shoppa nu?” frågar jag och byter samtalsämne

 

Alfredo nickar och äter upp det sista av min muffins innan vi båda reser oss upp och börjar gå ut från Starbucks. När vi kommer ut står solen högt upp och jag ångrar att jag tog jeans på mig. Jag följer efter Alfredo och sätter mig i passagerarsätet och drar på mig bältet innan Alfredo börjar köra iväg. Efter bara några minuter anländer vi till gallerian och när Alfredo har parkerat går vi båda ut från bilen och jag börjar direkt gå in till gallerian med Alfredo efter mig.

 

”Vart vill du gå in först?” frågar Alfredo
”Victorias Secret!” utropar jag

 

Alfredo flinar bara men går med mig till Victorias Secret och när vi väl kommer in går jag bort till underkläderna. Jag behöver nya och det är väl bra om jag har med mig en kille som kan hjälpa mig att bestämma vilka som duger. Alfredo fortsätter att gå efter mig och stannar bakom mig när vi kommer fram till bh:arna. Jag börjar röra vid några och drar fram några extra noga för att kolla vad jag verkligen tycker om dem. Jag får fram två bh:ar som jag tycker om och jag vänder mig mot Alfredo och visar dem för honom.

 

 

”Vilken av dem?” frågar jag
”Den svarta” säger Alfredo

 

Jag nickar och hänger tillbaka den pricka bh:n innan jag börjar gå vidare mot kassan för att betala bh:n.

 

”Ska du inte ha något annat?” frågar Alfredo
”Nej… Jag tror inte det i alla fall” säger jag
”Jo, kom. Gå och kolla på string också”
”Varför…?” frågar jag och kollar på Alfredo
”För när du och Justin tillslut har sex så måste du ha snygga underkläder!” säger Alfredo helt självklart
”Jag kommer aldrig ha sex med Justin!” säger jag argt
”Jaså? Och varför inte?”
”För att han är en stor idiot! Han är helt jävla dum i huvudet!”

 

Alfredo flinar bara men tar tag i mig och börjar dra bort mig mot trosorna och jag står bara bredvid medan han letar efter några.

 

”Alfredo, det spelar ingen roll om du hittar några – jag kommer inte vilja ha dem!” säger jag
”Det säger du nu ja. Men okej, du köper din bh och jag hittar några andra sexiga underkläder som du kan komma och hämta när du ska ha sex med Justin” svarar Alfredo med ett flin
”Du är så jävla äcklig du också”
”Det tycker du egentligen inte. Du tycker om mig precis lika mycket som du tycker om Justin”
”Jag tycker inte om Justin! Hur många gånger måste jag säga det?!”

 

Alfredo flinar bara och puttar mig sen på ryggen för att få mig att gå mot kassan. Jag kollar bak på honom och ser att han fortsätter att kolla bland trosor men jag suckar och skakar bara på huvudet medan jag går fram till kassan och räcker fram bh:n och kvinnan i kassan ler mot mig vilket får mig att le tillbaka.

 

”Det blir 19 dollar och 50 cent” säger kvinnan i kassan
”Behåll växeln” säger jag när jag sträcker fram 20 dollar.

 

Kvinnan ler bara och jag får min bh i en påse som jag tar emot när jag känner hur Alfredo kommer upp bakom mig och jag går åt sidan och skakar bara på huvudet när jag ser alla trosor Alfredo lägger på disken.

 

”Är det till någon speciell?” frågar kvinnan bakom disken som flörtar med Alfredo
”Det kan man säga” svarar Alfredo och kollar mot mig med ett flin
”Jag går vidare så länge Alfredo” säger jag

 

Jag går ut från affären och hör inte summan som han betalar kvinnan och det är jag glad för – jag vill inte veta hur mycket han betalar för underkläder som jag aldrig kommer att använda. Jag går vidare inne i gallerian men jag hittar inte riktigt någon affär jag vill gå in till förens jag ser en stor skoaffär. Jag vet att jag egentligen inte borde köpa fler skor – men vilken tjej kan egentligen få för mycket skor? Jag går in där och ler när jag ser alla snygga högklackade skor. Jag går fram till dem och börjar kolla på dem alla och jag plockar upp ett par svarta högklackade, jag är inte så mycket för färg på varken skor eller kläder – men jag funderar på om jag kanske ska skaffa ett par mer färglada högklackade skor ändå bara för att se om det passar in bland alla mina andra saker.

 

”Hanna? Vart är du?” hör jag Alfredo ropa
”Här borta vid dem högklackade!” ropar jag tillbaka

 

Jag tittar upp och ser hur Alfredo komma bort till mig och jag fortsätter att röra vid dem olika skorna – men jag vet fortfarande inte vilka jag ska ha och om jag ens ska ha några. Jag ser hur Alfredo ställer sig bredvid mig

 

”Vilka ska du ha?” frågar Alfredo
”Jag vet inte om jag ska ha några…” svarar jag
”Jag kan betala om du ska ha några”
”Nej, jag ska inte ha några. Hur många timmar har det gått sen vi lämnade Justin?”
Alfredo kollar på klockan. ”En timme – vi har en timme kvar att slösa på något”
”Allvar? Bara en timme?”
”Vad vill du göra?”
”Låt mig testa några skor” säger jag med ett leende

 

Alfredo nickar och sätter sig ner på en av stolarna som man använder när man testar skor och jag tar fram 5 par högklackade skor innan jag sätter mig ner bredvid Alfredo och han kollar på dem alla och tar sen upp dem gula skorna.

 

 

”Allvar? Gula?” frågar Alfredo
Jag tar dem ifrån Alfredo. ”Det är bara för att se om jag kan använda dem” säger jag bara
”Du kan inte använda gula skor. Det finns inte en chans”
”Tro inte att du kan börja bestämma över mig nu precis som Justin tror att han kan göra”

 

Alfredo svarar inte men tar upp sin iPhone och tar sen skorna från mig igen och jag tar en bild på dem och när han skickar iväg det så flinar han mot mig innan han ger mig skorna igen.

 

”Skickade du precis en bild till Justin?!” frågar jag argt
Alfredo flinar. ”Kanske det” svarar han
”Jag hatar dig!”

 

Alfredo flinar bara och sen ringer hans telefon och jag slänger mig mot Alfredo för att få tag på mobilen men han reser sig upp och håller mobilen borta från mig medan han svarade.

 

”Justin?” frågar Alfredo med ett flin
”Fredo! Lägg på!” säger jag argt

 

Alfredo svarar inte mig utan går bara längre bort från mig och jag suckar innan jag tittar ner på dem gula skorna och går sen och ställer tillbaka dem innan jag sätter mig ner vid dem andra skorna igen. Jag drar av mig mina egna högklackade skor innan jag tar fram dem svarta med nitarna på och börjar dra på mig dem.

 

 

När jag har fått på mig dem reser jag mig upp för att känna efter om dem sitter bra och sen går jag fram och tillbaka lite grann för att se om dem passar bättre när jag går. Jag sätter mig ner igen och drar av mig med dem svarta innan jag tar dem blåa med vita skosnören mot mig.

 

 

Jag drar på mig dem skorna och reser mig ännu en gång för att se om dem passar bra och sen går jag ännu en gång fram och tillbaka för att se om även dem känns bra när jag går fram och tillbaka. Jag sätter mig ner igen och kollar ner på skorna – men när jag drar av mig dem bestämmer jag mig för att ställa tillbaka dem.

 

 

När jag sätter mig ner igen drar jag fram dem andra blåa skorna och drar loss snöret innan jag sätter ner fötterna i dem och det räcker med att jag kollar på dem innan jag drar av mig dem och går och ställer tillbaka dem på hyllan. Jag går ner och sätter mig på samma plats igen och drar till mig dem högklackade svarta knähöga stövlar och börjar dra på mig dem.

 

 

Jag reser mig upp när jag har dem på mig och ser Alfredo komma mot mig med ett stort leende på läpparna. Jag totalt ignorerar honom och går bara fram och tillbaka lite och sen när jag känner mig nöjd med det sätter jag mig ner igen.

 

”Vilka ska du ha?” frågade Alfredo
”Dem svarta” säger jag bara
”Justin sa åt mig att säga åt dg att du ska köpa dem gula”
”Oh – så nu tror han att han kan bestämma över mig via dig?”
”Köper inte du dem så köper jag dem”
”Du vet inte ens vilken skostorlek jag har. Bara låt det vara Fredo”
”Vill du att jag ska betala dina skor?”

 

Jag svarar honom inte men drar av mig dem svarta högklackade stövlarna innan jag drar på mig mina vanliga och sen reser mig upp och börjar gå mot kassan. Jag ser att Alfredo följer efter mig men jag bestämmer mig för att inte prata med varken honom eller Justin längre. Jag kommer fram till kassan och lägger upp dem på kassan och ler mot kassörskan som suckar uttråkat.

 

”Det blir 22 dollar” säger hon

 

Jag sträcker fram 22 dollar och sen får jag skorna i en påse och även kvittot innan jag går ut från affären och Alfredo följer efter mig.

 

”Är du redo att åka hem?” frågar Alfredo

 

Jag nickar bara och börjar gå ut från gallerian, men jag blir stoppad när Alfredo tar tag i min arm och jag kollar på honom – men säger inget.

 

”Varför är du arg?” frågar Alfredo
”Kan vi bara åka tillbaka till Justin så att jag kan få gå och lägga mig?” frågar jag utan att svara på hans fråga
”Ge mig dina påsar”
”Nej. Jag är inte svag – om du tror det”

 

Alfredo svarar inte men tar mina påsar från mig och när jag försöker ta tillbaka dem håller han bara hårt i min hand och börjar gå ut med mig från gallerian fast jag försöker dra loss min hand från honom. Vi kommer snart ut till parkeringen och Alfredo släpper taget om min hand och låser upp bilen. Jag går till passagerardörren och sätter mig i den och drar av mig mina högklackade skor innan jag drar upp mina ben framför mig och drar på mig bältet och tittar inte på Alfredo när han sätter sig i förarsätet. Jag vänder blicken mot fönstret och kollar ut när Alfredo startar bilen och börjar köra tillbaka. Jag är inte ens säker på att det har gått två timmar medan vi kör tillbaka till Justin – men jag bryr mig inte riktigt. Jag vill bara slänga mig i sängen i min skrubb och sova bort resten av dagen.

 

”Hanna! Vi är framme nu!” säger Alfredo och rör vid min axel

 

Jag rycker till och kollar på Alfredo och sen fram på huset och nickar när jag knäpper upp bältet och böjer mig ner och drar på mig mina högklackade skor innan jag öppnar dörren och går ut från bilen.

 

”Fredo, vart är mina påsar?” frågar jag
”Jag har dem. Bara gå in nu” säger han

 

Jag suckar och börjar gå mot ytterdörren och går in – men ser inte Justin någonstans så jag släpper upp ett andetag som jag inte trodde att jag hade hållit och böjer mig ner för att dra av mig skorna och när jag ställer mig upp igen står Justin framför mig och jag hoppar till men han flinar bara. Jag säger inget men går bara förbi honom men han stoppar mig genom att ta tag i mina arm för att jag inte ska gå vidare.

 

”Släpp mig Justin” säger jag
”Hur gick shoppingrundan?” frågade han med ett leende
”Bra. Inte för att du borde bry dig”
”Hanna – uppför dig”
”Ska jag uppföra mig? Först slänger du ut mig och sen säger du åt Alfredo att tvinga mig att köpa dem gula kilklackade skorna och nu håller du fast mig!”
”Gå till mitt rum och stanna där”
”Varför skulle jag göra det?”
”Bara gör som jag säger Hanna. Du går inte ut från mitt rum – fören jag säger att du får det!”

 

Jag svarar honom inte men rycker loss min arm från honom och går sen mot trappan och upp mot hans rum. Jag vill egentligen gå emot honom, men jag är för trött för att göra det så jag går in till hans sovrum och drar sen av mig mina jeans och även linnet och bh:n innan jag tar samma t-shirt som jag hade sovit i igår och drar på mig den innan jag lägger mig ner på hans säng. Jag drar en av kuddarna över huvudet och skriker rakt in till den. Jag är så jävla förbannad på Justin och även Alfredo – dem ska fan inte tro att dem kan bestämma över mig.

 

”Hanna!” hör jag någon säga från dörröppningen

 

Jag suckar och drar bort kudden från ansiktet och ser Jazmyn och Jaxon stå i dörröppningen.

 

”Hej, kom in” säger jag

 

Jazmyn & Jaxon kommer in och sätter sig på sängen och jag sätter mig upp i sängen och kollar på dem båda.

 

”Vad ville ni?” frågade jag
”Vi undrade bara om du ville följa med ut” säger Jazmyn
”Kan tyvärr inte. Er bror tvingar mig att stanna inne”
”Varför lyssnar du på Justin?”
”Jag vet inte – men jag är ändå för trött för att gå ut”
”Är du säker? Jag tänkte dra med Jaxon till strippklubben som är här i närheten”
”När ni går dit – försök kolla när Samantha eller Tina dansar. Dem är bäst”
”Hur vet du det?” frågade Jaxon
”Jag brukade dansa med dem” svarar jag
”Allvar? Strippade du?” frågar Jaxon chockat
”Ja, men av någon anledning så fick jag sparken och nu sitter jag här”
”Men varför bor du hos Justin?” frågar Jazmyn
”Jag har ingen annanstans att ta vägen” säger jag
”Men fick du inget eget sovrum?”
”Jo, det är en skrubb och ligger bredvid här. Men enligt Justin måste jag uppföra mig och därför måste jag stanna här”
”Han har inte ändrat sig en liten bit” säger Jaxon
”Hur menar du?” frågade jag
”Jaxon, du svarar inte på det” hör jag Justin säga från dörren
Jaxon och Jazmyn vänder sig om. ”Justin, kan Hanna få komma ut med oss?” frågar Jazmyn
”Nej, hon har en läxa att lära sig. Men ni kan gå ut och så hör ni av er när ni vill komma hem så hämtar antingen jag eller Fredo er” säger Justin

 

Jaxon och Jazmyn nickar och ler sen mot mig och jag ler tillbaka mot dem innan dem går av sängen och lämnar sovrummet. Jag tittar efter dem innan jag lägger mig ner i sängen igen och drar kudden över huvudet. Jag känner hur Justin sätter sig ner på sängen och drar bort kudden från mitt ansikte.

 

”Justin, ge mig kudden” säger jag
”Lyssna på mig Hanna” säger han
”Jag har lyssnat nog på både dig och Fredo. Kan jag bara få sova nu?”
”Nej. När jag kommer tillbaka om ungefär en timme så ska du fortfarande vara vaken och du ska tänka igenom allt du har gjort som jag har sagt att du inte får göra”
”VA?!”
”Jag kommer låsa dörren och jag kommer märka om du har sovit eller försökt smita ut”
”Jag hatar dig. Jag hatar dig så mycket att det inte ens går att beskriva”
”Ses om en timme” säger Justin och flinar

 

Jag svarar honom inte utan tittar bara argt på honom när han reser sig upp från sängen och går sen ut från rummet. Jag tittar efter honom när han stänger dörren och sen hör jag hur han låser den. Jag trodde fan inte att han var allvarlig! Jag menar – tror han verkligen att det kommer hålla mig inne på rummet?

 

”Kom ihåg – jag har koll!” ropar Justin genom dörren
”Dra åt helvetet Justin!” skriker jag mot honom

 

Jag hör bara hur Justin skrattar innan han börjar gå ner för trappan. Jag reser mig upp från sängen och börjar gå fram till dörren och trycker sen ner dörrhandtaget – dörrfanen är verkligen låst. Jag drar ett par djupa andetag innan jag sjunker ner på golvet vid dörren och tittar bara rakt fram. Okej, om Justin säger att jag måste vara vaken när han kommer tillbaka då ska jag fan vara vaken när han kommer tillbaka. Men han sa aldrig på vilket sätt jag måste vara vaken. Jag reser mig upp från golvet igen och går bort till mina jeans och lägger dem på sängen. Jag drar upp en av påsarna med heroin och ler lite för mig själv. Jag öppnar påsen och häller ut det på nattduksbordet bredvid sängen och drar sen upp mitt legitimation och hackar upp två snygga linjer av det och sen snortar jag i mig den ena linan och efter ungefär två minuter snortar jag även i mig den andra linan.

 

*En timme senare*

 

Jag hör hur någon – som jag är rätt säker på är Justin – håller på att låsa dörren så jag sätter mig på sängen och krossar mina ben framför mig och försöker få min puls att gå ner och jag vänder blicken ner mot golvet och där ser jag en tom påse som det var heroin i så jag sjunker ner på golvet för att få tag på den men just då öppnas dörren och jag ser Justins fötter komma in.

 

”Vad gör du på golvet Hanna?” frågar Justin
Jag kollar försiktigt upp för att inte visa mina ögon. ”Jag var uttråkad och bestämde mig för att se hur många armhävningar jag kunde göra” svarar jag
”Vad håller du i?”
Jag trycker ner den tomma påsen i jeansen jag hade framför mig. ”Inget”
”Hanna, du ljuger igen”

 

Jag svarar inte men håller blicken nere på golvet när jag ser Justin komma närmare mig och snart lyfter han upp mitt huvud och kollar mig i ögonen. Jag blundar och försöker vända bort huvudet men Justin håller hårt fast.

 

”Svara mig ärligt Hanna. Har du använt en av dina påsar heroin?” frågar han mig med lugn röst
”Nej” svarar jag och kollar på honom
”Du ljuger. Jag kan se det i dina ögon”

 

Jag svarar honom inte och försöker vrida loss mitt huvud från honom och när jag gör det så ser jag hur Justin fortsätter att titta på mig, men han säger inget utan går bara bort till dörren och stänger den och låser denna gång från insidan innan han går närmare mig igen. Jag börjar direkt backa undan från honom, men jag kommer inte långt fören jag känner sängen mot baksidan av benen.

 

”Varför lyssnar du inte på mig Hanna?” frågar Justin
”Varför skulle jag lyssna på dig? Du är en stor idiot som låtsats vara bättre än alla andra!” svarar jag
”Jag är bättre än dig i alla fall. Du är ingenting när du bor hos mig. Jag bestämmer över dig och så kommer det vara tills du lär dig att leva med mina regler”
”Dra åt helvetet” svarar jag honom
”Lägg dig i sängen och kom inte upp fören jag säger till dig”
”Du kan inte bestämma över mig! Du är inte någon av mina föräldrar!”
”Dina föräldrar ville inte ha dig. Som jag förstod det så förstörde du deras liv”

 

Jag stirrar bara på honom och känner hur tårarna kommer upp i ögonen och sen vänder jag ryggen åt Justin och lägger mig ner i sängen närmast fönstret och gör allt för att hålla tårarna inne tills Justin går ut från rummet.

 

”Gå ut Justin” säger jag efter 5 tysta minuter
”Detta är mitt rum. Somna nu” svarar han
”Jag kommer inte somna förens du har gått ut”

 

Justin svarar inte men jag känner hur han sätter sig ner på sängen och jag försöker ignorera det genom att lägga mina armar runt mig själv och innan jag vet ordet av det så somnar jag.

 


 

Här kommer äntligen kapitel 9! Jag hoppas att ni gillar det :D Kommentera gärna så att jag verkligen vet vad ni tycker om den :D



Mera! Grym!

2013-04-05 | 03:26:06

MEEER , NUUU !!! DU ÄR JU GRYM ÄLSKar DIN NOVELL, FÖRTSÄTT SÅ GUMMAN !! xx

Svar: Asså herregud! Du vet inte hur mycket din kommentar betyder för mig!! Jag avgudar din novell & jag trodde faktiskt inte att du läste min! TUSEN TACK! xx
3mma

2013-04-05 | 22:10:57

Meeeeraa , nuuuu !! Du skriver jätte bra , längtar till nästa !!! <3

Svar: Tyvärr så kommer inte kapitlet ut idag... Tack så mycket för din fina kommentar :)
3mma

2013-04-06 | 18:49:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback