Justins Perspektiv

Jag sitter hemma i mitt rum och stirrar på telefonen och funderar på om jag ska försöka kontakta Hanna igen för att försöka få hem henne. När hon hade ringt mig tidigare så började vi bara bråka och jag hatar det. Jag vet inte hur hon mår i New York – men efter en lång diskussion med Samantha över telefonen efter att jag hade snackat med Hanna så bestämde vi att det ända jag kunde göra var att åka till New York och hämta hem Hanna igen. Jag sitter i bilen och har kört i ex antal timmar bara för att kunna komma fram till New York i en rimlig tid. Jag vet inte vart jag ska börja leta när jag väl kommer till New York och jag hoppas bara att jag hittar henne innan det är för sent.

 

Hannas perspektiv

 

Jag har vandrat runt i New York under hela natten och jag har inte fått något gjort. Jag har rökt alla mina cigaretter och bara försökt komma fram till vad jag ska göra. En del av mig vill bara åka hem igen – men en annan del säger fortfarande till mig att jag inte har något hem och jag kommer aldrig ha något. Lägenheten där jag bodde med Samantha & Tina kändes som ett hem, men det försvann när jag flydde. Jag har äntligen börjat erkänna för mig själv att jag har flytt. Jag flyr hela tiden, det är det enda jag har gjort sen allt hände i huset som jag inte ens kallar för mitt hem längre. Jag har försökt tränga ut det så himla länge, med allt möjligt. Och det enda som kan ta bort det rätt ofta är drogerna – så det är det jag letar efter just nu. Någon som är villig att sälja droger till mig. Jag behöver något, bara något för att jag inte ska behöva känna denna smärta längre. Jag ser snart en kille i en hörna av ett gatuhörn och jag går fram till honom.

 

”Hej…” säger jag
Killen vänder upp blicken och tittar på mig. ”Vad?”
”Har du något du kan erbjuda mig?”
”Beror på vad kan erbjuda mig”
”2000 och min kropp?”

 

Killen tittar upp och ner över hela min kropp och sen nickar han och tar tag i min arm och börjar dra bort mig från gränden där han stod. Jag fortsätter att gå efter honom men säger inget – men jag tycker verkligen inte om vart vi går. Det är för mörkt och gatulamporna kommer inte in till gränden och det gör mig ännu mer rädd. Men jag vet att så fort jag får in drogerna i kroppen så vet jag att allt det kommer släppas. Jag märker snart att vi står utanför en dörr och killen knackar högt på dörren tre gånger i raden och när dörren öppnas drar han med mig in.

 

”Är du från New York?” frågar killen mig och tittar på mig
”Nej… Los Angeles” svarar jag
”Okej. Detta som händer får aldrig komma ut, det förstår du, eller hur?”
”Ja, jag är inte dum i huvudet. Detta är inte min första gång”
”Okej. Vad vill du ha, heroin? Eller något annat”
”Vad som helst. Så länge jag är vid medvetandet vad jag gör med dig så går vad som helst bra”
”Okej, det låter toppen”

Killen har släppt taget om min arm och går in i ett annat rum. Jag står kvar där vi kom in, för jag vet inte om jag ska följa efter honom eller om han kommer ut till mig. Jag tittar runt där jag kom in, jag kan inte placera vart jag är för det är en mörk hall och hela huset verkar vara tömd på ljus. Jag ser några ljusblickar längre in i huset och jag förmodar att dem har tänt några värmeljus. Jag ser snart killen komma ut till mig igen och han vinkar at jag ska gå med honom. Jag går mot rummet där han står och han tar tag i min arm och drar med mig längre in. Jag säger inget men det gör ont i armen när han håller i mig så himla hårt. Vi kommer snart in i ett annat rum och där ser jag att det är värmeljus tända precis som jag hade trott.
Killen drar mig in i ett hörn där två unga personer sitter – två tjejer för att vara mer exakt. Jag kollar på dem och ser att dem är helt borta och jag hoppas att även jag kommer vara helt borta efter att jag har fått i mig något.

 

”Sätt dig” säger killen
”Kan jag få veta ditt namn i alla fall?” frågar jag
”Johannes”

 

Jag nickar bara och sätter mig sen ner hos dem andra två tjejerna och drar mina ben tätt intill mig. Det är en konstig känsla – för jag märkte inte det fören jag satte mig ner att jag & dem två andra tjejerna var dem ända tjejerna i hela rummet och resten var endast killar. Och det andra som jag också tyckte var konstigt var att dem tvingade oss tjejer att vara i ena delen av rummet medan dem hade resten av rummet för sig själva. Precis när jag tänker säga något så känner jag hur min mobil börjar ringa, jag har den på vibration och jag började hala upp den för att se vem det var som ringde mig när Johannes kom fram till mig och drog bort mobilen från mig.

 

”Inga mobiler” säger han
”Ge mig den” säger jag och börjar resa mig upp

 

Johannes tar tag i min axel och håller mig nere på golvet medan en annan kille kommer fram och tar min mobil från Johannes hand.

 

”Ska jag svara Johannes?” frågar han
”Ja gör det. Se vem som letar efter denna lilla flickan” säger Johannes med ett flin
”Mitt namn är Hanna och inte lilla flickan!” säger jag argt till Johannes
Johannes flinar bara och kollar sen på killen igen. ”Svara nu”
Den andra killen trycker på svara knappen. ”Hallå?”

 

Jag försökte lyssna på vem det var som hade ringt för jag hade inte hunnit se numret på vem det var som ringde mig och det gjorde mig frustrerad. Snart hör jag Justins röst i andra ändan av telefonen och jag drar ett par djupa andetag, va fan?! Varför ringde han mig – jag hade bett honom att inte ta kontakt med mig igen. Jag tittar på Johannes och den andra killen som bara flinar mot vad Justin säger – jag hör inte vad han säger men det verkar göra båda killarna glada.
Jag lutar mig mot väggen där jag sitter och blundar lite – jag är trött och jag vill ha droger i mig så att jag kan bli pigg igen. Jag känner däremot snart hur någon drar mig i håret och jag öppnar ögonen och tittar på Johannes.

 

”Prata med din älskade pojkvän” säger han och ger mig telefonen
Jag tittar på honom men tar sen mobilen. ”Justin?” frågar jag
”Vart fan är du?!” frågade han mig argt
”Varför fortsätter du att ringa mig?” frågade jag emot
”Bara säg vart du är. Jag kommer och hämtar dig”
”Är du i New York?!”
”Ja. Du ska med mig hem igen”

 

Jag svarar inte honom utan lägger bara på och kollar upp på Johannes igen. ”Ska jag få något eller inte?”
”Absolut gumman” säger han bara och drar upp mig från golvet

 

Jag lägger ner mobilen igen och går sen med Johannes medan han drar mig vidare till ett annat rum. När vi kommer in till rummet ser jag att det är ett sovrum och jag tittar bara på Johannes men jag säger inget – jag ska ha drogen först innan jag gör något med honom. Han trycker ner mig på sängen och jag fortsätter bara att titta på honom.

 

”Vad väntar du på?” frågar Johannes
”Jag ska få heroin först innan jag gör något” säger jag

 

Johannes säger inget men går bort till vad jag tror är en byrå och där tar han fram en spruta som han fyller med heroin och sen går han fram till mig igen. Jag sträcker ut min högra arm och Johannes tar tag i den, men sen lägger han ner sprutan och släpper min arm igen. Han går bort ännu en gång till byrån och tar fram ett rep och han kommer tillbaka till mig. Jag sträcker fram min arm igen för att jag vet att han kommer sätta repet runt min arm för att få fram mina ådror så att han kan träffa rätt. Jag vänder bort blicken när han sätter nålen mot en av mina ådror och jag biter mig hårt i underläppen när han trycker ner den hårt och sen trycker han in heroinet i min arm. Jag släpper läppen när han tar bort sprutan igen och sen tittar jag på honom när han drar upp repet och slänger båda sakerna på golvet. Jag blundar för att låta mig själv slappna av och jag känner hur heroinet släpps loss i kroppen. Jag öppnar ögonen efter 5 minuter och ser hur Johannes flinar mot mig och jag ler tillbaka mot honom.

 

”Så, dra av dig kläderna” säger Johannes

 

Jag reser mig upp från sängen och börjar dra av mig mina kläder och slänger dem i hörnan av rummet innan jag sätter mig på sängen igen och jag kollar på honom och flinar innan jag tar tag i hans jeans och drar honom närmare mig och jag börjar knäppa upp hans knapp och dra ner hans gylf samtidigt. När hans jeans faller ner börjar jag ivrigt dra i hans kalsonger för att även dem ska av. När även kalsongerna har åkt ner backar Johannes undan från mig och drar av sig kläderna på underkroppen helt och hållet och sen går han fram till mig igen.

 

”Lägg dig ner på sängen” säger jag

 

Johannes flinar bara men gör som jag säger och lägger sig ner på ryggen och jag kryper över honom och tar hans manlighet i munnen och börjar suga sakta. Johannes verkar inte gilla att jag är sakta Han lyfter upp mitt huvud men inte hela vägen och sen trycker han ner mitt huvud igen så att hela hans manlighet åker in. Jag är inte van vid det så jag försöker dra mig loss men Johannes slår mig bara i huvudet och höjer och sänker sina höfter för att jag ska fortsätta att suga.

 

 

”Oh ja” stönar Johannes

 

Jag fortsätter att suga av honom och jag märker på hur han stönar att han börjar närma sig och det får mig att höja på mitt huvud och sen sjunka ner själv igen över hans manlighet för att suga hårdare och snart känner jag hur han kommer i min hals och jag sväljer allt. Johannes stönar högt och lutar sig tillbaka i sängen. Jag drar mig bort och flinar mot honom så Johannes sätter sig upp i sängen och drar av sig sin tröja innan han lutar sig över mig och får mig att lägga mig på sängen. Jag tittar upp på honom och biter mig lätt i underläppen och hoppas att det ser sexigt ut.

 

”Du är så jävla sexig” säger Johannes och börjar kyssa mig över halsen och sen ner till mina bröst.
”Jag behöver få komma…” säger jag tyst till honom
”Rör dig själv då. Jag vill se dig komma av dig själv”

 

Jag drar ett par djupa andetag innan jag för ner min ena hand och rör vid min klitoris själv och gnyr till. Jag har inte haft sex på en hel dag och jag brukar ha det varje dag. Jag för mina fingrar längre ner och stönar högt till och jag blundar för jag känner hur Johannes tittar på mig och jag vill inte att han ska titta på mig.

 

”Titta på mig” säger Johannes och rör vid min kind

 

Jag öppnar ögonen och tittar på honom och han flinar mot mig innan tar tag i sin manlighet och för in den i mig medan jag fortsätter att smeka mig själv och han börjar föra sig långsamt i mig fram och tillbaka och sen bockar han ner sitt huvud och börjar kyssa mitt ena bröst och även bröstvårtan som han biter lätt i men det gör absolut inte ont.

 

 

”Ahh… Snälla hårdare” ber jag medan jag fortsätter att smeka mig själv

 

Johannes flinar bara mot mig innan han börjar föra sig fram och tillbaka snabbare och hårdare och jag stönar högre och känner hur jag börjar närma mig klimax och jag tror att Johannes börjar inse det också för han för sig själv fram och tillbaka ännu hårdare och jag skriker ut min njutning när jag känner att jag kommer. Jag hör & ser på Johannes att han är nära också, men jag inser inte att jag inte berättat för honom att han inte får komma i mig.

 

”Jag kommer snart” stönar han högt mot min hals
”Dra dig ur” stönar jag tyst

 

Johannes svarar inte men jag hör hur han stönar högre när han närmar sig sitt klimax men han drar sig ur och sprutar över mig & jag stönar högt. När Johannes har sprutat klart över mig lägger han sig ner bredvid mig i sängen och jag drar några djupa andetag och släpper sen ut dem lättat. Det var skönt att få ha sex igen och jag känner mig bara lättad över att jag är så pass hög att jag inte tänker på något annat än sex.

 

”Så, ut” säger Johannes och kollar på mig
”Va…?” frågar jag och vänder blicken mot honom
”Jag är klar med dig. Du kan dra nu”

 

Jag tittar på honom för en sekund innan jag reser mig upp från sängen och börjar klä på mig fast jag känner hur hans sperma är kvar på magen. Jag tittar en sista gång på honom, och då ser jag att Johannes har somnat. Jag flinar då lite för mig själv och går bort till byrån och ser att han har en massa heroin så jag tar påsarna och lägger ner innanför min bh och sen drar jag på mig mina skor och smiter ut från rummet och i det andra rummet ser jag att även dem andra har däckat så jag smiter ut från det också och sen ut i gränden igen.
Jag börjar leta efter en väg som leder mig ut på gatan igen och eftersom jag fortfarande är påverkat av heroinet så vet jag inte riktigt hur jag klarar av att komma ut på gatan igen men tillslut gör jag det och då sjunker jag ner vid en vägg och lutar huvudet mot den.

 

 

Jag vet inte hur länge jag sitter lutad mot väggen men jag reagerar när en bil stannar till framför mig och jag öppnar ögonen och kollar mot den, men jag känner inte igen den och varför skulle jag göra det? Jag fortsätter att sitta lutad mot väggen när jag inser att personen som har stannat bilen har rullat ner ena rutan och kollat mot mig.

 

 

”Hanna?!” frågar personen

 

Jag tittar upp mer noggrant och ser att det är Justin och jag suckar men säger inget utan sitter kvar lutad mot väggen och blundar igen. Jag vill inte se honom här, han förstår inte varför jag är här och han lär verkligen inte förstå varför jag tar droger. Jag märker inte att Justin har hoppat ur bilen och gått fram till mig fören jag känner hur han tar tag i min arm och börjar dra upp mig.

 

”Släpp mig!” säger jag och försöker slå honom
”För helvete Hanna” säger Justin och håller tag i den handen som försöker slå han
”Va fan gör du här?!” skriker jag mot honom och öppnar mina ögon så att jag ser vart vi går
”Jag tar med dig hem”
”Jag har inget hem! Bara låt mig vara!”
”Hanna, titta på mig – rakt i ögonen”

 

Jag tittar honom rakt in i ögonen, jag tänker inte på att han kan se i mina ögon att jag är hög – jag är fortfarande för borta för att inse det.

 

”Är du hög Hanna?!” frågar Justin argt
”Nej!” säger jag argt och kollar bort från honom
”Nu ska du med mig hem och jag kommer inte låta dig ur min syn fler gånger!”
”Du har ingen rätt Justin! Fuck you!” säger jag argt och drar mig loss från honom

 

Jag snubblar till och Justin tar tag i min arm för att jag inte ska trilla men jag fortsätter med att försöka dra mig loss från honom, men innan jag ens hinner reagera har han slängt mig över hans axel och jag hinner inte reagera på fören vi sitter i hans bil igen. Jag slänger mig mot dörren för att öppna den men Justin slänger sin arm runt min midja och drar mig tillbaka innan han låser dörren.
Nu börjar jag få panik, detta för tillbaka hemska upplevelser för mig – med min pappa & jag i hans bil. Jag känner hur en panikattack kommer krypande och jag börjar slå och försöka riva Justin för att han ska släppa mig.

 

”Hanna! Hanna sluta!” säger Justin och håller i mina händer
”Släpp mig!” skriker jag

 

Jag känner hur Justin släpper taget om mina handleder och jag böjer mitt huvud ner mot mina knän för att kunna andas igen och då bryter jag ihop och börjar gråta och jag känner hur Justin sitter och tittar på mig – men han säger inget vilket jag är väldigt tacksam för. Hur fan ska jag kunna berätta för Justin vad jag inte ens har kunnat berätta för Nolan? Jag vill inte berätta det för honom och jag vet att om jag gör det så kommer det gå direkt till Nolan… Jag drar snart upp huvudet igen och kollar på Justin – men han kollar inte på mig så jag vänder bort mitt huvud igen och kollar ut genom fönstret.

 

”Va fan tänkte du med när du flydde?” frågar Justin
”Det har inte du med att göra. Du hade ingen rätt att komma hit och leta upp mig!” säger jag tillbaka men tittar inte på honom
”För helvete Hanna. Fattar du hur orolig Samantha & Tina är?”
”Jag bryr mig inte!”
”Nolan då? Din bror?!”
Jag vänder blicken mot Justin. ”Han övergav mig. Han såg inte vad som hände i huset han bodde i så han har ingen rätt att kalla sig för min bror”
”Vad hände mellan er? Någon av er måste berätta det”

 

Jag vände bort blicken från honom och drog ett par djupa andetag innan jag drog upp mobilen och letade upp en viss grej innan jag sträckte fram mobilen till Justin. När Justin ser vad det är på mobilen drar han ett par djupa andetag och sen kollar han på mig.

 

 

”Vad…?” frågade Justin
”Det är en av anledningarna till att jag flydde hemifrån…” säger jag
”Din…?”
”Min pappa misshandlade mig och det började när jag var 8år. Polisen kunde inte göra någonting – för dem hade inga bevis. Jag var en unge som lika gärna kunde ha bett någon sminka sår på mig! Min mamma sa inget om det – fast hon visste att det pågick och Nolan visste inget”
”Så då flydde du när du var 14?”
”Vad skulle jag annars göra? Stanna kvar och låta min pappa tillslut förstöra mig ännu mer?”
”Du förstör ändå ditt liv nu när du har jobbat som strippa och erbjuder folk sex för pengar!”
”Du vet inte vad du pratar om… Jag vill bara ha ett bra liv och det hade jag när jag anlände till Los Angeles så var det ett bra liv”
”Men vad hände sen då?”
”Jag vill inte prata om det – ge mig min mobil”

 

Justin svarar inte utan ger mig bara min mobil och jag vänder huvudet mot fönstret igen och vet inte riktigt vad jag ska säga mer utan lutar mitt huvud mot fönstret och jag reagerar inte på att Justin startar bilen och börjar köra. Jag tänker inte säga emot att han kör tillbaka till Los Angeles igen men jag har fortfarande inget hem i Los Angeles och det finns ingen chans att jag tänker be om att få flytta in hos Samantha & Tina igen.

 

”Jag har en sak att ge dig” säger Justin
Jag lyfter upp mitt huvud och kollar mot honom. ”Vad?”
”Här” säger Justin och sträcker fram en nyckel till mig
Jag tar emot nyckeln. ”Vad är detta?”
”En nyckel till mitt hus där ett rum står tomt till dig”
”Kan du rulla ner fönstret så att jag kan röka?”

 

Justin suckar när jag inte svarar angående nyckeln men han rullar ner rutan och jag tar upp mitt cigarett paket och min tändare och tänder en cigarett som jag börjar dra djupa drag från. Jag tittar ner på nyckeln jag har i min hand men jag säger inget om det utan fortsätter bara att röka. Jag är inte lika hög längre, men jag har fortfarande lite heroin kvar i kroppen det känner jag och det känns skönt – för det gjorde att det inte var lika jobbigt att berätta om min pappa för Justin som jag trodde att det skulle vara. Jag fortsätter att röka av min cigarett och när jag har kommit ner till filtret slänger jag ut den genom fönstret, men jag ber inte Justin rulla upp fönstret igen – det känns skönt med den friska luften.

 

”Så vart bor dina föräldrar nu?” frågar Justin helt plötsligt
Jag vänder blicken snabbt mot honom. ”Varför?” frågar jag argt
”Vill du aldrig mer se dina föräldrar?”
”Om du vill veta något om dem fråga Nolan! Han ger dig säkert all information! Han var ju den bästa ungen i hela universum. Mammas ängel och pappas geni!”
”För helvete Hanna!”
”Stanna bilen!” säger jag och börjar dra i handtaget
”Sluta Hanna! Jag är på motorvägen – jag kan inte bara stanna bilen!”
”Jag vill ut! Justin, släpp ut mig!”

 

Justin svarar inte men kör vidare och jag fortsätter att dra i handtaget och Justin släpper ena taget om ratten och tar tag i båda mina händer för att dra loss dem från handtaget och han kör in till ena sidan som är tom på motorvägen.

 

”Hanna, för helvete. Kan du bara uppföra dig för en liten sekund?!” frågar Justin argt
”Släpp ut mig!” skriker jag mot honom
”Jag kommer spänna fast dig i denna bilen och till och med slänga dig i bagageluckan om det behövs!”
”Du skulle inte våga…” säger jag och drar mig närmare fönstret
”Hanna, bara sitt lugnt i bilen tills vi är framme vid mitt hus i LA”

 

Jag svarar honom inte utan drar bara mina ben upp framför mig och böjer ner mitt huvud i mina ben så att han inte ska kunna se mitt ansikte. Justin säger inget mer utan jag märker bara att han kör ut bilen igen och fortsätter att köra mot Los Angeles.

 

Justins perspektiv

 

*Två timmar senare*

 

Jag har äntligen kommit tillbaka till LA med Hanna och jag tror aldrig jag har varit så glad för att ha kommit hem och det känns rätt bra att Hanna bredvid mig också. Jag är glad att jag hittade henne, men jag var inte säker på att det hon berättade för mig var helt hundra procent sant, men jag tänkte ta upp det med Nolan sen.
Mest på grund av att Hanna var hög när hon berättade det för mig och jag tål inte människor som tar droger. Många tror att eftersom jag inte är den snällaste killen i världen så håller jag på med droger – men jag har sett det förstöra för många människor så jag håller mig till att röka vanliga cigaretter och dricka. Jag vänder blicken mot Hanna när jag har stannat bilen framför huset och ser att hon har somnat. Jag låser upp dörren och går runt och öppnar försiktigt passagerardörren innan jag börjar lyfta upp henne i min famn. Hanna ger ifrån sig något ljud men när jag kollar ner på henne ser jag att hon fortfarande sover så jag börjar bara gå med henne mot dörren. När jag kommer fram till dörren försöker jag öppna den men jag märker att den är låst vilket gör mig förvånad, för dörren är aldrig låst så jag bankar försiktigt på dörren för inte väcka Hanna. Dörren öppnas och jag ser att Alfredo kollar ut på mig där jag står och sen ser han att jag har Hanna i famnen så han öppnar den helt så att jag kommer in.

 

”Hennes väskor ligger i bilen, kan du hämta dem?” frågar jag honom

 

Alfredo nickar bara och går ut genom dörren och jag fortsätter in till huset och börjar gå upp för trappan mot mitt sovrum för att lägga henne där så att hon kan få sova vidare. Hon kan få se sitt eget sovrum sen när hon vaknar. Jag lägger ner henne i sängen och drar täcket över henne innan jag lämnar sovrummet. Jag går ner för trappan igen efter att jag har stängt dörren och jag sjunker ner i soffan när jag kommer ner till vardagsrummet och jag lutar huvudet bakåt och blundar.

 

”Justin!” hör jag Alfredo ropa
”Ja?” ropar jag tillbaka
”Kom hit!”

 

Jag reser mig upp från soffan och går ut till hallen där jag hörde Alfredo ropa efter mig och jag lutar mig mot väggen och kollar på Alfredo och väntar på att han ska säga vad han vill. Alfredo säger inget men håller upp några påsar med vitt puder i. Jag går snabbt fram till Alfredo och tar dem ifrån henne och jag kollar mot trappan som går upp till mitt sovrum och jag drar ett par djupa andetag för att inte springa upp och slå ihjäl Hanna.

 

”Låg detta i bilen?” frågar jag och kollar på Alfredo
”Ja, i passagerarsätet” säger Alfredo
”Hade hon inte sovit nu så skulle jag ha slått ihjäl henne”
”Du är säker på att det är Hannas? Jag menar, kan det inte vara någon annans?”
”Nej, det är Hannas. Hon var hög när jag hittade henne i New York och det skulle inte förvåna mig om hon hade köpt med sig ännu mer”
”Justin, hon kanske inte förstod vad hon gjorde”
”Oh hon förstod. Det är helt klart hon förstod!”
”För helvete Justin – hon är 17år. Hon kan inte förstå allt!”

 

Jag svarar honom inte men tar påsarna och går argt upp till mitt sovrum igen för att skälla ut Hanna. När jag kommer upp till sovrummet och smäller upp dörren ser jag Hanna sitta upp i sängen och hon håller en av mina kuddar nära sig och hon gråter helt hysteriskt. Jag drar ett par djupa andetag – tårarna kommer inte få mig att bli snäll mot henne.
Hanna kollar upp på mig när hon förmodligen hör mig ta några djupa andetag och hon puttar undan min kudde och kryper av sängen och ställer sig sen på golvet och stirrar argt på mig.

 

”Vad gör jag här?!” frågar hon argt
”Jag tog dig inte – på grund av att du var hög och för att du inte kunde stanna kvar i New York!” säger jag argt
”Du hade ingen rätt!” skriker hon
”Kommer du ihåg vad du sa till mig i bilen?”
”Jag minns ingenting. Vem vet vad du har gjort mot mig…”
”Du minns alltså inte att du berättade för mig om din pappa?”
”Va…?” frågar Hanna chockat
”Hanna, det är okej”
”Nej, det är det inte… Oh my god… Du kommer berätta för Nolan. Om våldtäkterna och allt…”
”Va? Vilka våldtäkter? Du sa inget om att du hade blivit våldtagen”

 

Jag ser bara hur Hanna stirrar på mig och sen ser jag i hennes ögon att hon planerar att springa så när hon tar dem första stegen mot dörren sträcker jag ut båda mina händer och tar tag om hennes midja för att stoppa henne. Vad jag inte är beredd på är att hon ska bli våldsam och börja skrika och försöka riva mig. Jag tar tag i båda hennes händer med min ena hand och lägger min andra hand framför hennes mun men jag är inte beredd på att hon ska bita mig så jag grymtar till och lyfter upp ena handen och nästan smäller till henne över ansiktet. Jag både ser och hur hon stelnar till i hela kroppen när hon inser att jag håller på att smälla till henne.

 

”Släpp mig…” säger hon tyst
”Inte fören du svarar på en fråga jag har till dig” säger jag och kollar på henne
”Vad…?”
”Alfredo hittade dessa i min bil” säger jag och visar henne påsarna. ”Vart kommer dem ifrån?”
Hanna drar några djupa andetag. ”Jag snodde dem igår” svarar hon
”Och det tyckte du var den bästa idén du hade?”
”Du vet ingenting Justin. Du har en familj här – även om det inte är din riktiga familj så finns dem vid din sida hela tiden”
”Du har också familj här”
”Vem då? Och säg inte Nolan”
”Jag tänkte mest på Samantha & Tina. Dem bryr sig jättemycket om dig och vill bara ditt bästa – men du förstör det själv!”
”Släpp mig!” säger hon argt

 

Jag släpper taget om henne och hon puttar mig hårt på bröstet så att jag backar undan och sen kollar jag bara efter henne när hon lämnar rummet – men jag säger inget utan slänger bara iväg påsarna med drogerna på golvet. Efter ungefär två minuter lämnar jag också mitt rum och går för att hitta Nolan. Jag går fram till hans rum och när jag tar upp handen för att knacka på rummet så hör jag hur han skriker på någon som skriker tillbaka. Jag öppnar dörren och ser att det är Nolan som skriker och sen ser jag Hanna som skriker tillbaka på honom.

 

”Hey!” ropar jag högt vilket får dem att reagera
”Gå ut Justin – detta har inte med dig att göra!” fräser Nolan mot mig
”Va fan bråkar ni om?”
”Hanna snackar en massa skit om vår familj och anklagar vår pappa för en massa skit!”
”Det är sanningen Nolan! Men du har alltid varit för blind för att se sanningen!” skriker Hanna mot Nolan
”Försvinn Hanna, du har ingen rätt att snacka skit om våra föräldrar och du har ingen rätt att vara här!” säger Nolan mot henne
”Hon ska faktiskt bo här nu Nolan” säger jag lugnt och lägger armarna i kross över kroppen
”WHAT?!” skriker Nolan och stirrar argt på mig
”Hon har ingen annanstans att ta vägen och var det inte du som ville se din lillasyster säker?”
”Hon är inte min syster längre” säger Nolan och sen kollar han på Hanna. ”Jag hoppas att du dör”

 

Hanna stirrar bara på Nolan innan hon springer ut från rummet och jag kollar efter henne innan jag vänder mig mot Nolan som har satt sig ner på sin säng och jag skakar bara på huvudet innan jag lämnar hans sovrum med en suck.

 

Här avslutar jag detta kapitel. Förlåt för att det har tagit så lång tid – men jag hade ingen inspiration men jag hoppas att ni är nöjda med kapitlet. Jag är faktiskt nöjt med detta kapitlet, kanske inte hela men det mesta av det i alla fall.Jag vet ingeting om droger så det som står om heroin – jag vet inte om det stämmer, men jag hoppas ni tycker om det ändå.
Kramar <3